Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) måste skolan arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att elever utsätts för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan ska också aktivt främja elevernas lika rättigheter och möjligheter – även kallat likabehandlingsarbete.

Skollagen säger att huvudmannen för skolan ska se till att det årligen upprättas en plan med en översikt över de insatser och åtgärder som behövs för att främja likabehandling samt förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling av elever.

Rektor ansvarar för:

att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten.
att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering enligt de sju diskrimineringsgrunderna.
att verksamheten har en plan mot diskriminering och kränkande behandling som upprättats tillsammans med personal, elever och vårdnadshavare. Planen utvärderas och revideras årligen.
att utredning görs och åtgärder vidtas om verksamheten får kännedom om att någon utsatts för trakasserier, diskriminering eller annan kränkande behandling.
att dokumentation sker av upptäckt diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling samt de åtgärder som vidtagits. Dokumentationen läggs i elevakten efter avslutat arbete.
att uppföljning och utvärdering sker i kvalitetsarbetet.

All personal

ansvarar för att följa verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling samt att arbeta utifrån kvalitetsarbetet,
har skyldighet att reagera mot trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling de får kännedom om.
ska vara goda förebilder och låta skolans värdegrund genomsyra det dagliga arbetet.
utnyttjar de vardagliga situationerna i verksamheten för att utveckla barns och elevers förmåga att samspela med varandra samt hantera och lösa konflikter.
ansvarar för att dokumentation sker vid de kränkande handlingar som inträffar.

2. Syftet och målet med planen

Syftet med planen är att ge stöd till personal, elever och vårdnadshavare att främja elevers lika rättigheter samt att förebygga, upptäcka och bekämpa alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Målet med planen är att alla elever, vårdnadshavare och personal tillsammans ska skapa ett öppet och positivt klimat som främjar goda relationer och en trygg arbetsmiljö med optimala möjligheter till lärande.

3. Information om planen

Mål: Att all personal i verksamheten och elever och deras vårdnadshavare får information om verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Det sker på följande sätt:

Planen gås årligen igenom med all personal. Ansvarig: Rektor
Planen gås vid läsårets början och kontinuerligt under året igenom med alla elever och finns tillgänglig i klassrummet. Ansvarig: Ansvariga pedagoger
Planen skickas vid läsårets början hem till samtliga vårdnadshavare. Ansvarig: Rektor
Information om planen sker årligen vid ett föräldramöte. Ansvarig: Rektor och pedagogisk personal
Planen finns i föräldraskåpet i huvudentrén och finns utlagd på verksamhetens hemsida och uppdateras vid revidering. Ansvarig: Rektor

4. Utvärdering och revidering

Denna plan mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras årligen tillsammans med EHT, i arbetslagen, på brukarråd, klassråd och elevråd. Under våren utvärderar vi arbetet med planen i faddergrupperna genom en arbetslunch. Eleverna sitter då i sina faddergrupper och utvärderar årets förebyggande insatser. Sammanställningen redovisas. Värdegrundsarbetet sammanställs och analyseras i det systematiska kvalitetsarbetet med hjälp av utvärderingarna och resultatet av arbetslunchen.

Ansvarig: Trygghetsgruppen

5. Definitioner

Kränkning Att kränka någon är att behandla en person nedsättande i ord eller handling, eller att göra ingrepp i dennes rättigheter eller frihet.

Diskriminering är ett övergripande begrepp för särbehandling av individer och grupper utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i lagen: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder.

Direkt diskriminering är när någon behandlas sämre än andra.

Indirekt diskriminering är när verksamheten tillämpar bestämmelser eller har ett förfaringssätt som verkar neutralt men som i praktiken missgynnar vissa barn och elever. Ett exempel på det är om alla barn och elever serveras samma mat, vilket missgynnar de barn och elever som behöver annan mat av religiösa skäl.

Trakasserier är en behandling som kränker någons värdighet och som är kopplad till de sju diskrimineringsgrunderna.

Annan kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.

Trakasserier och kränkningar kan vara:

Fysiska t.ex knuffar och slag…
Verbala t.ex att bli hotad eller kallad nedsättande ord.
Psykosociala t.ex att bli utsatt för ryktesspridning eller utfrysning…
Text och bildburna t.ex klotter, lappar och brev, e-post, sms, mms…

Det är ytterst den som är utsatt för handlingen som värderar om den är kränkande eller inte. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör. På Ulrikaskolan tillåter vi därför inte heller skämtkränkningar och motarbetar alla låtsasbråk. Vi tillåter inte heller användande av nedsättande ord och uttryck.

Vår plan gäller hela Ulrikaskolans verksamhet, både skola och fritidshem. Begreppen Ulrikaskolan och skolan innefattar alltså även fritidshemmet.

6. Kartläggning och nulägesanalys

Mål: Att få kunskap om förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling för att kunna vidta relevanta åtgärder.

Det gör vi genom:

Attitydundersökning under hösten i årskurs 3, 4, 5 och 6

Ansvarig: Förvaltning och klasslärare

Trivselenkäter i oktober och mars, vilka sedan följs upp av klasslärarna enskilt med eleverna.
Ansvarig: Rektor och personal
Riskbedömning vid arbetslunch på våren. När, var och hur kan kränkningar ske?
Ansvarig: Rektor, personal och elever
Riskbedömning i klasserna och på fritidshemmet i september. När, var och hur kan kränkningar ske? Uppföljning senare under terminen.
Ansvarig: Rektor, klasslärare och fritidshemspersonal
Föräldraenkät i februari
Ansvarig: Rektor

7. Utvärdering av förra läsårets insatser

I förra årets plan hade vi några punkter som vi ville jobba extra med under läsåret 2012-2013:

ü Vi ville implementera och arbeta utifrån Ulrikaskolans värdegrund. Vid höstterminens start hade vi en värdegrundsvecka, som vi kallade Lika – Unika, för hela skolan då vi i klasserna pratade om vår värdegrund, planen, olika begrepps betydelse samt våra ordningsregler. Vi tycker veckan har skapat en bra ram för vad skolan står för samt en god grund för fortsatta diskussioner om klassens arbete och regler.

ü På föräldramöten har vi förtydligat det förebyggande arbete som görs i klasserna och vid utvärderingen säger föräldrarna att de har en god kunskap om vårt förebyggande arbete.

ü Vi har inom ramen för vårt projekt Hälsa & Miljö, gjort en massiv insats vad gäller språkbruket på skolan. Vi tittade på filmer och diskuterade dessa. Vi har även involverat eleverna i arbetet genom att de äldre eleverna spelade teater för de yngre samt att vi utlyste en tävling där alla elever skulle göra ett vykort som symboliserade vårt tema. Arbetet fortsatte sedan i klasserna på olika sätt. I utvärderingar visar det sig att språkbruket har förbättrats och vi har även ökat medvetenheten om språkbruket bland eleverna.

ü Vi har utvecklat ett värdegrundsarbete i smågrupper som genomförs på höstterminen i åk 3. Arbetet har gjort att eleverna har en gemensam grund att stå på vad gäller hur vi hanterar konflikter och hur vi förhåller oss till varandra i gruppen. De har också fått förmåga att förstå att en del elever har svårare att kontrollera sina känslor/sitt beteende. Alla elever som delar kapprum har samma symboler som visar hur vi bör tänka och agera. Detta vill vi fortsätta att arbeta med.

ü I personalgruppen har vi arbetat med samsyn genom en föreläsning med Håkan Wetterö som följdes av diskussioner om hur vi skapar ett varmt och omsorgsfullt klimat. Diskussionerna har fortsatt och detta arbete behöver vi fortsätta med under nästa läsår.

8. Resultat och analys av årets kartläggning

I årets kartläggning framkommer följande punkter som vi behöver arbeta med. Vi har analyserat och beslutat om åtgärder:

Vi har elever som ibland känner sig ensamma på rasterna.
Åtgärder:

- Erbjudande av rastaktiviteter. Ansvarig: Fritidspedagogerna

- Lekgrupper bland de yngre eleverna. Ansvarig: Klasslärare i F-3

- Fortsätta med att ställa följdfrågor till eleverna för att få reda på om och hur vi kan åtgärda. Ansvarig: Klasslärare, fritidshemspersonal, all personal

Det är fortfarande för många elever som ibland eller ofta hör fula ord.

Åtgärder:

- Fokus på positivt språkbruk. Ansvarig: All personal

- Prata om våra attityder mot varandra. Ansvarig: All personal

- Fortsätta skapa ett positivt klimat – lyfta värdegrundsorden på stenarna vid ingången. Ansvarig: Klasslärare, fritidshemspersonal

- Fortsätta med Värdegrundsveckan. Ansvarig: Klasslärare, fritidshemspersonal

Fotbollsplanen, skogen, kullen och bandyplanen är platser på skolgården som upplevs som otrygga.

Åtgärder:

- Ha tydliga regler för olika lekar. Ansvarig: Klasslärare, fritidshemspersonal

- Rastvärdarna/fritidshemspersonal har fokus på dessa platser. Ansvarig: Rastvärdar, fritidshemspersonal

- Klassen/fritidsavdelningen diskuterar åtgärder och följer upp dessa. Ansvarig: Klasslärare, fritidshemspersonal

- Planera att starta upp en lånekiosk för lekmaterial. Ansvarig: Fritidspedagogerna

Vi fortsätter värdegrundsarbetet i smågrupper som genomförs på höstterminen i åk 3 eftersom vi ser att det ger mycket god effekt på klimatet i klasserna. Vi utvecklar det så att vi har en bestämd period med fasta dagar där vi arbetar tillsammans för att få med alla samtidigt. Vi avsätter tid för avlämning till klasslärarna för att få arbetet/tankesättet att finnas kvar i gruppen. Ansvarig: Klasslärare åk 3, Peter Skantze och Rickard Axell

Vi fortsätter arbeta med samsynen på skolan genom att varje arbetslag fokuserar på fem punkter i dokumentet Ulrikaskolans förebyggande arbete mot kränkande behandling (se Bilaga 4). Ansvarig: Rektor, all personal

9. Det främjande arbetet

Främjande arbete är en medveten del i vår dagliga verksamhet på skolan och utgår ifrån diskrimineringsgrunderna och vår värdegrund.

Diskrimineringsgrunden Kön

Mål: Alla elever har lika värde, lika rättigheter och skyldigheter oavsett vilket kön man har.

Vi arbetar medvetet med att fördela ordet och tiden jämnt mellan pojkar och flickor.
Vi är observanta på läromedel och vårt eget beteende för att upptäcka diskriminering och förutfattade meningar som är knutna till kön.
All personal tänker på att vara förebilder i språk och handling för att befästa jämställdhet.
Vi blandar pojkar och flickor i verksamhetens aktiviteter och uppmuntrar dem aktivt att inte göra traditionellt könsbundna val.

Diskrimineringsgrunderna Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning

Mål: Alla elever har samma rättigheter och möjligheter oavsett kultur, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning.

Vi arbetar med attityder och värderingar så att alla elever får en förståelse för varandras likheter och olikheter.
Vi skapar förståelse för olika religioner och trosuppfattningar i undervisningen.
Vi ger barn och elever möjlighet att berätta om sin kultur och etniska bakgrund.
Vi uppmärksammar hur olika etniska grupper, kulturer och religioner beskrivs i undervisningen.
Verksamheten försäkrar sig om att viktig information kan förstås av alla föräldrar. Tolkar och översättare engageras vid behov. Vårdnadshavare får information om möjligheten till tolkhjälp vid samtal och möten.
Elever serveras den mat som är förenlig med familjens religion.

Diskrimineringsgrunden Funktionshinder

Mål: Alla elever har samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder.

· På Ulrikaskolan finns elever med olika funktionshinder. Stor vikt läggs på att anpassa miljön och på att skapa goda förutsättningar för delaktighet för dessa elever.

· Vid planering av den dagliga verksamheten ska konsekvenserna beaktas för elever med funktionshinder.

· Eleverna i särskolan ska tillhöra faddergrupperna utifrån egna förutsättningar. Förskoleklasserna bjuds in till särskolan i mindre grupper.

Berörd personal ska få stöd, fortbildning och handledning om funktionshindret hos enskild elev.
Efter samtycke från vårdnadshavaren ges information om eleven till kamraterna.
Kompensatoriska hjälpmedel ska sättas in så tidigt som möjligt.

Diskrimineringsgrunderna Sexuell läggning och Könsöverskridande identitet och uttryck

Mål: Alla elever har samma rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller familjesammansättning.

Vi markerar och reagerar på ord som anspelar på sexuell läggning och pratar om vad orden betyder.
När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet och familjesammansättning ska information om HBT (förkortning av homosexuella, bisexuella och transpersoner) ingå.
Vi är observanta på undervisningsmaterial i syfte att undvika läromedel som förmedlar en diskriminerande bild av HBT.

Annan kränkande behandling

Mål: Alla känner sig trygga och har redskap för att hantera konflikter.

Vi följer Ulrikaskolans värdegrund och våra ordningsregler.

· En förutsättning för lärande är god stämning, positiv anda och trygghet i gruppen. Ulrikaskolans ordningsregler och värdegrund upprätthålls och revideras i samverkan med klassråd, elevråd och brukarråd.

· Vi ger elever och föräldrar inflytande genom att ha fungerande klassråd, elevråd, aktiv elevmedverkan, föräldramöten, brukarråd och utvecklingssamtal.

· Integrationen mellan förskoleklass/skola/fritidshem bidrar till en helhetsbild av eleven. Arbetslaget är ett viktigt forum för att skapa ett positivt arbetsklimat på Ulrikaskolan.

· Vi arbetar i faddergrupper och tvärgrupper på t ex temadagar och i Elevens val för att eleverna ska lära känna varandra och fler vuxna.

· Vi arbetar regelbundet med attityd- och värderingsfrågor t ex kompissamtal och värderingsövningar för att skapa ett öppet, positivt och solidariskt klimat på skolan. Vi diskuterar med eleverna vad värderingsfrågor är. Viktiga begrepp att diskutera är trygghet, respekt och ansvar. Vårdnadshavare ska vara delaktiga i det förebyggande värdegrundsarbetet genom bl.a. föräldramöten, utvecklingssamtal, veckobrev och brukarråd.

På Ulrikaskolan finns en trygghetsgrupp som utreder och åtgärdar upprepade kränkningar. Trygghetsgruppen träffas ett par gånger per termin samt vid behov.
Vi är genomtänkta i gruppsammansättningar och undviker osäkra situationer där elever väljer kamrater.

Vi samtalar om elevhälsa i arbetslagen.
Elevhälsoteamet träffas en gång per vecka.
Varje läsår genomförs klasskonferenser där klasslärare tillsammans med elevhälsoteamet diskuterar klassen och enskilda elevers situation.

På raster och uteaktiviteter ska det finnas vuxna på skolgården.

· Vi genomför enkätundersökningar om trivsel och kränkningar varje termin i alla klasser på skolan. Klassföreståndarna följer upp enskilt med eleverna samt gör en sammanställning och lämnar resultatet till rektor som sedan analyserar det tillsammans med trygghetsgruppen. Eventuella åtgärder genomförs.

· Alla vuxna som arbetar på eller besöker Ulrikaskolan skall vara positiva förebilder för eleverna. De ska i alla sammanhang, i korridorer och på skolgård, markera att de inte tolererar ett olämpligt beteende eller ovårdat språk.

· All personal bör vara särskilt uppmärksamma på om elever upplever sig kränkta av någon personal i verksamheten.

På hälsosamtalen ställs frågor om elevens trivsel och trygghet. Hälsosamtalen dokumenteras i elevhälsojournalen.
Verksamheten månar om ett gott samarbete med hemmen så att det är lätt för vårdnadshavare att vända sig till personalen om de får reda på att kränkningar inträffat.

10. Hur vi åtgärdar en upptäckt kränkning

När elever känner sig kränkta tas det på stort allvar. Personalen lyssnar på de inblandade parterna och åtgärdar. Klassföreståndare/fritidshemspersonal dokumenterar, följer upp och informerar berörda föräldrar. I dokumentationen (se bilaga 1) noteras datum, berörda elever med personnummer, en kortfattad beskrivning av händelsen och åtgärder. Dokumentationen lämnas till rektor för eventuell uppföljning och arkivering. Om personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling ansvarar rektor för utredningen.

Skolan har en trygghetsgrupp som utreder och åtgärdar upprepade kränkningar. Så här arbetar trygghetsgruppen vid upprepade kränkningar:

§ Anmälan om kränkande behandling lämnas till rektor.

§ Trygghetsgruppen samlar information om kränkningarna.

§ Två personer ur trygghetsgruppen samtalar med den eller de som kränkt och de som blivit utsatta för kränkningarna. De vuxna ska inte ha direkt anknytning till elevgrupperna.

§ Berörda vårdnadshavare informeras så snart som möjligt.

§ Extra uppmärksamhet riktas mot gruppen.

§ Uppföljningssamtal med den eller de som kränkt efter en tid.

§ Uppföljningssamtal med den som utsatts för kränkningarna.

§ Om trygghetsgruppens åtgärder inte haft någon effekt remitteras ärendet till elevhälsoteamet för vidare åtgärder. Om kränkningarna inte upphör så övervägs anmälan till polis och socialtjänst.

§ Utvärdering och dokumentation av vidtagna åtgärder görs på särskild blankett som lämnas till rektor för arkivering.

Dokumentation:

Typ av dokumentation Ansvarig FörvaringKränkning Klassföreståndare Klasspärm/Elevakt

Upprepade kränkningar Utredare i trygghetsgrupp Elevakt

Trivselenkäten Klassföreståndare Sammanställning i klassakt

Kvalitetsredovisning Rektor

Följande personer ingår i trygghetsgruppen:

Rickard Axell, fritidspedagog, Bernard Budimlija, lärare, Viveca Fornstedt, kurator, Carina Fritzson, förskollärare, Agneta Gülich, lärare, Irene Kihl, lärare, Anna-Lena Krause, lärare, Mimmi Målberg, rektor, Annika Rabe, lärare och Cecilia Thor, förskollärare.

Om du som elev eller vårdnadshavare får kännedom om kränkningar eller trakasserier, kontaktar du i första hand klasslärare eller fritidshemspersonal.

Bilagor

1. Rapport om kränkande behandling

2. Karta

3. Ordningsregler

4. Ulrikaskolans förebyggande arbete mot kränkande behandling

Bilaga 1

Rapport om kränkande behandling enligt Ulrikaskolans likabehandlingsplan.

Vid upptäckt av trakasserier eller kränkande behandling skall denna rapport fyllas i och lämnas till rektor för vidare åtgärder. Handlingsplan upprättas vid behov.

Datum:

Utsatt elev:

Namn, klass och personnummer:

Övriga inblandade:

Namn, klass och personnummer:

Aktuell händelse:

Beskrivning av händelsen och vilka som var inblandade, var hände det, när inträffade händelsen.

Bedömning:

Bedömning av vilken form av åtgärder som är lämpliga. Skall åtgärderna syfta till att förändra på individ, grupp eller verksamhetsnivå.

Beslutade åtgärder:

Vad skall göras.

………………………….. …………………………………………………….

Datum Namn och titel

Uppföljning:

Har de beslutade åtgärderna genomförts, har någon förändring skett.

Datum:

Utvärdering:

Vad har åtgärderna gett för resultat.

…………………………… ……………………………………………………

Datum Namn och titel

Datum för arkivering:

Bilaga 2

Bilaga 3

Våra ordningsregler 2013-08-28

· Vi visar respekt för varandra och är vänliga mot våra kamrater och alla som arbetar i skolan.

· Vi har ett vårdat språk och är rädda om varandras saker.

· Vi bidrar alla till arbetsro.

· Vi går lugnt inomhus.

· Vi är varsamma med personliga saker och skolan. Om vi har pengar, mobiltelefon eller andra värdefulla saker med oss så ser vi till att de förvaras i ett låst skåp i klassrummet så att de inte försvinner, går sönder eller stör undervisningen.

· Vi har inneskor i matsalen och i slöjdlokalerna så att vi inte skadar fötterna på vassa saker.

· I matsalen tänker vi på att äta tillsammans. Vi pratar med bordskamraterna och äter oss mätta på maten. Borden torkas innan klassen/fritids lämnar matsalen.

· Vi äter inget godis på skoltid.

· Vi tar inte med oss något som innehåller nötter.

· Vi respekterar fattade beslut. Vill vi förbättra och förändra något tar vi upp det på klassråd och elevråd.

· Om någon bryter mot ordningsreglerna så blir det ett samtal om händelsen med en vuxen. Vårdnadshavare, rektor och kurator kontaktas då det anses behövas.

· I skolan gäller samma lagar och värderingar som i svenska samhället i övrigt.

Våra skolgårdsregler

Alla är ute på rasterna.

· Ingen ska vara ensam.

· Vi visar respekt mot andra och andras saker.

· Vi använder ett vårdat språk.

· Fotboll spelas på fotbollsplanen.

· Alla håller sig inom skolområdet

(ser skolan och hör signalen).

· Vi kastar inte snöboll.

”Allt vad du vill att andra ska göra mot dig
det ska du också göra mot dem.”

Bilaga 4

Ulrikaskolans förebyggande arbete mot kränkande behandling

Ett bra förebyggande arbete mot kränkande behandling handlar till stora delar om att förmedla värderingar och att i arbetet ha ett förhållningssätt som leder till att stärka elevernas självförtroende och skapa ett gott klimat i klassrummet.

Vi vill att alla skall:

uppleva glädje och trygghet,
uppleva att man blir bekräftad
uppleva sig bli rättvist behandlad.

Några områden som vi tycker är viktigt att belysa på olika sätt och vid upprepade tillfällen är:

- Vad är respekt och hur visar man det

- Hur skall man vara mot varandra och varför

- Vilket språkbruk vi använder mot varandra

I klassrummet

I rollen som pedagog är det viktigt att försöka skapa ett klimat i klassrummet och hos klassen som grupp som leder till att:

- klassen har ett gott arbetsklimat med arbetsro

- eleverna vågar vara sig själva och stå för sina åsikter samt att de känner sig värdefulla i klassen.

- eleverna tycker att skolan är rolig för att de växer som människor och känner att de utvecklas samtidigt som de trivs och är trygga och lyckas i skolarbetet.

- eleverna känner sig trygga och litar på lärarna.

- eleverna känner att de är delaktiga och får vara med och bestämma det de kan.

- varje elev kan känna att man lyckas och blir sedd för den man är utan att behöva vara som alla andra.

För att uppnå det använder vi bland annat oss av följande:

- coachning som kan liknas vid de utvecklingssamtal man brukar ha tillsammans med föräldrar.

- är noga med att se det positiva hos eleverna och ge dem uppskattning. Genom att visa att man tror på dem skapar man positiva förväntningar som leder till att de växer med uppgiften

- vi lägger fokus på det positiva i stället för det problematiska tex om de gjort något roligt på rasten eller vem som gjort någon glad.

- utvärdering, man kan utvärdera lektionen, dagen, veckan osv

- vi använder oss av varierande arbetssätt där eleverna arbetar i par eller grupper.

- vi eftersträvar en atmosfär som uppmuntrar att de kommer och berättar om något allvarligt hänt eller något är fel, dumt eller orättvist.

- vi försöker undvika ironi eftersom det ofta skapar en osäkerhet.

- vi uppmuntrar aktivt att alla kan arbeta med alla.

- vi använder oss av olika samarbetsövningar där eleverna får möjlighet träna och utveckla socialt samspel.

- genom att byta platser i klassrummet och matsalen förebygger vi gruppbildningar som kan vara negativa. Det är lärarna som bestämmer platserna för att ingen elev skall känna sig bortvald.

- vi föregår med gott exempel och kommer i tid till lektionerna.

- dagliga rutiner då vi varje morgon går igenom dagens program för att skapa förutsägbarhet.

- varje elev har sin portfolio där de kan samla sitt arbete och följa sin och gruppens utveckling och historia.

När konflikter och andra problem uppstår är det viktigt att man hjälper barnen att lösa de på ett konstruktivt sätt.

Nedanstående är exempel på hur man till viss del kan förebygga att det uppstår konflikter men också strategier för att lösa dem

- Rutiner är bra för att skapa trygghet.

- En bra kommunikation mellan hem och skola där man visar ömsesidig respekt och förståelse ger bra förutsättningar för att komma tillrätta med problem på ett tidigt stadium. Veckobrev där föräldrarna får information om vad som händer i skolan är ett sätt för föräldrarna att följa skolarbetet. Utvecklingssamtal är ett annat.

- Förbered eleverna inför situationer som man på förhand vet kan bli jobbiga så att de har en förberedelse för vad som kan hända och hur de kan lösa dem.

- Vi sätter tilltro till att vi tillsammans med eleven/eleverna kan lösa de problem som uppstår.

- Vi hjälper eleverna att omorganisera destruktiva aktiviteter så det blir en positiv aktivitet.

- Lyssna på eleverna och låt dem berätta sin upplevelse, dra inga förutfattade slutsatser.

- Ta tag i problemen snabbt när/om de dyker upp men gör det inte större än vad det är.

- Prata aldrig eller försök lösa konflikter inför publik (t ex klasskamraterna).

- Lägg fokus på att hitta lösningar i stället för att älta problem.

- Var en tydlig ledare och tala om vad som behöver göras och varför.

- Fråga eleverna vad de tycker behöver göras för att lösa de problem som uppstått. Coacha dem i vilka strategier som är lämpliga.

- Kompissamtal

- Faddersystem och åldersblandade grupper vid tematiskt arbete och elevens val.

Raster

En viktig del i det förebyggande arbetet är vuxnas närvaro, inte som övervakare utan som förebilder och trygghetsskapare. I frånvaro av vuxna växer lätt ett informellt ledarskap fram vilket kan bli konstruktivt men som också riskerar att bli destruktivt.

- Rastvärdar finns ute för att skapa trygghet och för att finnas tillgängliga om det händer något. För att vara extra synliga bär de gul reflexväst.

- Några klasser har lekgrupper som innebär att lärarna delar in eleverna i grupper innan rasten. Lekgrupperna syftar till att stärka gruppkänslan och gemenskapen i klassen men också för att stödja elever som har svårt att komma in naturligt i leken.

- Eleverna får vara med och rösta fram godtagbara lekar.

- En vuxen finns med i kapprummet i samband med att eleverna skall ut och in från rast.

- Styrda rastaktiviteter som t ex veckans lek.

Övrigt

- Trivselenkät genomförs två gånger/läsår i syfte att stämma av hur barnen upplever sin skolmiljö.

- Vi använder olika strategier för att stärka på både individ och gruppnivå. T ex Lions Quest vars program är utformat för att uppmuntra och stärka ett positivt beteende och är uppbyggt kring punkterna: Kommunikation - förmågan att uttrycka idéer klart och tydligt. Samarbete - att arbeta tillsammans med andra mot ett gemensamt mål och vara en positiv medlem i arbetsgruppen. Konflikt och problemhantering - att effektivt kunna handskas med personliga utmaningar och konflikter med andra samt att motverka våld och mobbing. Att respektera och uppskatta sig själv och andra - att erkänna sina egna och andras talanger, att förstå hur människor både är lika och olika varandra och att lära sig fungera med andra människor hur olika de än kan vara. Att stå emot negativa påtryckningar - att kunna säga nej till negativt grupptryck eller negativ mediapåverkan. Att hjälpa eleverna att utvärdera sina egna tidigare prestationer och att sätta upp mål för framtiden

- Repulse - som innehåller strategier för att hantera sin impulskontroll samt är en metod som syftar till att förstå och uttrycka sina känslor.

- I samband med måltider går en vuxen med upp från matsalen när barnen ätit för att det inte skall saknas vuxennärvaro när barnen skall ut på rast.

- Hemlig kompis

- Dilemmafrågor

- Aktiviteter där eleverna lär känna varandra genom att berätta saker för varandra, skriva eller säga positiva saker om varandra.

- Diskutera viktiga frågor i par/grupp/helklass.

- Eleverna får ansvarsområden.

- Eleverna får hålla egna lektioner.

- Vi ser på film och diskuterar sedan innehållet efter varje avsnitt.

- I några klasser har vi en ”bra saker-burk” där vi samlar positiva saker som eleverna gjort, t ex delat med sig av sin frukt eller varit hjälpsam i olika sammanhang. När burken är full bjuder pedagogerna på en överraskning.

- Klassvärdar i par som varierar från vecka till vecka för att eleverna skall få möjlighet till specialuppgifter och synas lite extra.

- Klassråd på en fast tid med dagordning, protokoll, ordförande och sekreterare. Uppföljning av de frågeställningar som behandlas på klassrådet.

- I syfte att stärka vi-känslan i klassen gör vi gemensamma projekt såsom en bok, eller ställa upp i tävlingar med hela klassen.

2009-11-10

· Alla respekterar fattade beslut. Vill man förbättra och förändra något tar man upp det på klassråd och elevråd.

· Om någon bryter mot ordningsreglerna så blir det ett samtal om händelsen med en vuxen. Vårdnadshavare, rektor och kurator kontaktas då det anses behövas.

· I skolan gäller samma lagar och värderingar som i svenska samhället i övrigt

Ulrikaparallellen

torsdag 26 september 2013

NAVET 1 okt

Friidrottsdag 3 okt

Matteläxa v.40 för klass 5A

tisdag 24 september 2013

Jakten på de glömda kartongerna!

torsdag 19 september 2013

Kryp - teater i Borås 25/9

Navet i Borås 1/10

Matteknep

torsdag 5 september 2013

Likabehandlingsplan

1. Vad säger lagen och vems är ansvaret?

2. Syftet och målet med planen

3. Information om planen

4. Utvärdering och revidering

5. Definitioner

6. Kartläggning och nulägesanalys

7. Utvärdering av förra läsårets insatser

8. Resultat och analys av årets kartläggning

9. Det främjande arbetet

10. Hur vi åtgärdar en upptäckt kränkning

”Allt vad du vill att andra ska göra mot dig
det ska du också göra mot dem.”

torsdag 26 september 2013

tisdag 24 september 2013

torsdag 19 september 2013

torsdag 5 september 2013

”Allt vad du vill att andra ska göra mot digdet ska du också göra mot dem.”

”Allt vad du vill att andra ska göra mot dig
det ska du också göra mot dem.”